måndag 13 juni 2011

Sweden Rock: Och sen vidare till Göteborg

På lördagen började maten sina. Först var det salsan, sedan jordnötssåsen och jalapeñon. Sen ribborna och salladen och därpå spetten av alla de slag. Det enda vi hade kvar efter att Ozzy spelat var chiligryta och även den gick åt. Vi åkte alltså hem utan ett enda stycke kött i frysarna, vilket var en jävla fröjd. Framför allt upptäckte Johan nästa dag vad mycket lättare frysarna var att flytta in i bilen när de var tomma!

Jag minns fan inte mycket av någonting. Det är synd att jag inte kunnat uppdatera den här bloggen under festivalens gång, men som nämnt vet jag inte om jag hade hunnit eller orkat i alla fall. Till Västkustupplopp och Metallstaden ska jag i alla fall komma ihåg att göra minnesanteckningar. Vi får se om det hjälper.

På söndagen var Marie och jag nästan omöjliga att få upp, men till slut gick det. Vi packade och grejade, höll på att svimma på grund av brist på föda och vätska, men var i alla fall i bil på väg från området fem minuter i böter. Så jävla bra. Så dissade vi Nisses vägkrog för att vi ville ha något mer matigt än burgare och korv och stannade i Tyringe(?) på en pizzeria kallad Gondolen. Gör det aldrig om ni har vägarna förbi Tyringe(? igen). Hahaha, Mick trodde förvisso att han skulle få oxfilé och riktigt god bearnaise och stekt potatis för 99 svenska kronor. Han åt kanske tre tuggor och var djupt besviken. Marie och jag föreslog att vi skulle göra det till tradition att äta där, alltså göra det nästa år igen, men Mick skakade på huvudet och såhär i efterhand gör jag det också... inte så mycket för att min pizza var oätbar, det var den inte även om jag fick peta bort löken efter att bett om en lökfri tre gånger och efter att Marie tvingat "restaurang"personalen att peta bort löken, men för att jag och Marie redan svurit ett antal gånger på att inte jobba nästa år. Vilket slit och vilket jävla stök. Om några dagar, eller veckor med tanke på att WCR och Metaltown står på schemat inom några dagar, kanske jag har ångrat mig och anser hela det vara värt att slita på sig såhär... men inte än. Än är jag sänkt och har varit det i flera dagar.

Egentligen är det bara tur att jag inte kunnat uppdatera bloggen. Ppå grund av diskbråck käkar jag bra smärtstillande och det i kombo med öl gör mig inte nödvändigtvis lätt att förstå sig på.

Ses på torsdag eller fredag och lördag, men jag orkar inte tänka på det riktigt än.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar